-Jo det va ju typ som en gång när hon skulle hit och dit. Han va där och så. Då kom dom och på den tiden va det ju så, eller vad vet jag? Men så var dom ju så fattiga på den tiden med. Dom gillar korv, mumlade hon.
-Va?
-Jo jag sa att dom gillade korv, men så var dom skurna i små bitar så dom fick två stycken var. Varför fick vi inte köttfärs eller sånt då va? Jo det va för att dom var så fattiga då på den tiden. Vad skrattar du åt? Var det för att jag kom och tänka på det nu?
-Njaae. Det var en rolig grej bara. Hur går det förresten nuförtiden med… ehm?
Hon försvann kvickt haltande ut igenom dörren och jag stod kvar utan svar. Eller vad vet jag?
___________________________________________
Denna post är sponsrad av Preem:
Oj. Min bild ju.
Aj aj, det var kanske inte meningen att du skulle sett denna posten.
Alltid lite pinsamt och jobbigt när man pratar med andra om en person som står bakom ens rygg och lyssnar, fast på internet.
Jo jag tog en bild under vårt möte tidigare. Jag menar inget ont. Förlåt.
Jag ville ju bara ha ett svar.
Bara nyfiken. Har du hittat den hos mig eller någon annanstans?
nde än din post och förstår i denna hög med gödsel som vi hur det kan se ut nu såhär i efterhand. Men allting är ju möjligt kallar verklighet. ManHos dig via bildsökning i helt annat äre bestämmer sina egna regler i detta spelet.
[...] jag blev nog rätt häpen när jag hittade en bild ur min mormors gamla samling i en blogg där jag minst trott att den skulle dyka upp. Men kul, att den uppmuntrade till någon slags [...]