En dans på nålar.

Nu kan DU! rädda vår jord med ny EXKLUSIV metod!

Petrus Mastos — Mon, 26 Sep 2011 14:17:05 +0000

OBS OBS! >> Detta riktar sig framför allt till alla er som inte vill få någon annan människas tarmplack intryckt i urinröret (det skall finnas ett sådant någonstans på/i ert könsorgan)

Det har nu framkommit en NY exlusiv SUPERMETOD som gör att man kan rädda vår jord lätt som en plätt!

Det enda du behöver göra är:

Fixa en ny blöt frisyr
Sterilisera dig
Köpa en hund
Köra 30st nålar genom din kuk
Skaffa ett underlägset ansiktsuttryck
Använda smutsiga kalsonger
Ringa till Ljungs advokatbyrå
Gå med i en dödssekt
Spruta diarré
Hitta drömprinsen online
Berätta fina ordspråk om utanförskap

och sist men inte minst köpa 2st valfria produkter från

Stor Kuk + Bild AB <–KLICKA PÅ LÄNKEN!!

LYCKA TILL!

Ett viktigt meddelande!

Petrus Mastos — Wed, 02 Sep 2009 20:39:41 +0000

När jag fick svininfluensan och dog.
Av Herbert Ljungmåne

Det började när jag föddes. Mina föräldrar var nämligen ett ganska udda par.
Men det skall vi inte gå in på här. Det är en smutsig och fruktansvärt tung hemlighet som jag nog kommer att ta med mig till graven.

Hursomhelst så fanns det en viss person av allra yttersta betydelse i mitt liv på den tiden. Det var så vitt jag vet ingen kvinna. Men vad vet jag.
Vi fann varandra fullständigt olika och vår relation bestod inte utav mycket mer än den relation mina föräldrar har till sina nuvarande åtaganden. Men trots detta lyckades vårt band utvecklas till en starkare känsla av välmående. Vi slet i varandras hår, dansade i varandras hjärnor, delade på en liten bit bröd, trasslade ihop fingrarna, grejade med magiska grejor och dreglade syra i varandras djupa, mörka och hemskt outgrundliga hålor.

Vi gick vilse.

I flera år rusade jag omkring i vanvettig förvirring helt ensam och det kändes ändå som att jag kom närmare och närmare mitt mål. Denna känsla blev förlamande stark den dag då jag vilse i sinnet och ovetande om framtiden helt plötsligt satt i en bäck och läste en barnbok. Plötsligt ur det porlande vattnet kom en väldig mustaschprydd liten varelse flygandes emot mig. Jag hann uppfatta dess trånga badbyxor färgade som den amerikanska flaggan innan jag slöt ögonen hårt i panik.
Jag flög i blint vanvett upp med baken alldeles dränkt i vätska som därmed våldsamt yrde runt i kring mig när jag sprattlade mig fram för att undvika den oerhörda bestens vrede.
Det tog inte lång tid för mig att inse att mina försök till flykt var fullständigt meningslösa då jag inte kunde förmå mig att öppna ögonen. Motvilligt gav jag mig hän till varelsen som fick ner mig på marken. Med sina klövar slet odjuret av mig mina blöta byxor och påbörjade sakta sin ritual.

Det var precis som ett ägg hade sagt.

Korvens offert.

Petrus Mastos — Mon, 29 Jun 2009 11:35:47 +0000

Sonen skrek och slog allt vad han kunde. Det är nämligen så att
korv innehåller en stor mängd energi. Han var helt hysterisk och pappan
visste inte vad han skulle ta sig till.

Han tittade nervöst på sin son och fick stammande fram
-Du får inte äta mer korv nu Gustav.
(En korv är ett långsmalt objekt med cirkulär omkrets och rundade ändar.)

Detta yttrande gjorde enbart pojken ännu mera ursinnig.
Pappan försökte övertyga Gustav och sa med snabb och bestämd röst:
-Vi är fint folk. Korv är för luffare och sådant pack!

Pojken såg upp på sin far, stoppade in handen i sina byxor och plockade fram ett paket med Chorizos.

Fadern som alldeles nyligen varit ute på en så kallad ”turné” kände sig alldeles maktlös och betvivlad i sin oro över pojkens utveckling. Han gick därför långsamt två steg åt höger och sedan rusade han fram till familjens ugn där han kröp in och somnade.

Pojken rusade fram till ugnen och med ett vrål slängde han upp luckan.
Men ut ur ugnen for det ingen far, utan ett hundratal män med lustiga hattar och ett överlägset ansiktsuttryck. Dom var tyskar.
Genom sina roliga hattar och lederhosen kunde de uppträda med viss auktoritet, även om deras befogenheter var begränsade.

Pojken tänkte. Att det var nog bäst att dra sig undan. Kanske låg det något i faderns ord.

Det var fasansfullt att se sin far bli så pass upprörd att han förvandlades. Det ville Gustav aldrig uppleva igen.

Men det är inte lätt att motstå frestelsen av nermalda inälvor stoppade i tarmar.

Pedofili – Ett större problem än DU tror.

Petrus Mastos — Fri, 26 Jun 2009 18:37:53 +0000

”Korvarna kostar mycket här.”
Sa han till sin son som genast stoppade på sig ett fyrtiotal.
Fadern såg underligt på sin son.
Han kunde inte låta bli att fundera på pedofili.

DETTA HÄNDER 2 GÅNGER OM DAGEN I VARJE HEM. ÖVERALLT. HELA TIDEN. DET ÄR DAGS ATT SÄTTA STOPP FÖR PEDOFILIN I HEMMET.

Hjälp oss genom att skänka en bil på denna hemsida.

Det skulle ju ha varit jag.

Petrus Mastos — Sun, 01 Mar 2009 14:54:57 +0000

När jag var ute och gick igår så stötte jag ihop med en gammal man.
Han hade sin penis synlig.

Det skulle ju ha varit jag.

Problemet.

Petrus Mastos — Tue, 13 Jan 2009 10:12:11 +0000

Det finns ett problem. Alla försöker tydligen sitt allra yttersta för att komma på en lösning.
Det har varit såhär i över 60 år nu.

Jag råkade delvis av misstag att titta in under det uråldriga lapptäcket som problemet allt för länge har legat under. Dammet yrde vid minsta beröring.
Därunder såg jag ett päron så fint. När jag lyfte lite försiktigt på det saftiga och läskande päronet sprack det på mitten och 5 små spindlar kom utkrypande ur det slemmiga hålet. Alla de tio personerna runt mig började genast att spy.

Det jag upplevde kanske inte kommer att förändra världen, men jag har fått en djupare förståelse för vad vi just pratade om.

Kanske har vi iallafall kommit lite närmare en lösning.

Vad hände med Carl?

Petrus Mastos — Thu, 08 Jan 2009 08:52:56 +0000

Jag brukar läsa Carl Bildts blog. Den är bra.
Men jag blev chocklad av förundran när jag läste hans senaste post i morse.
Vad har hänt? Vad menar han? Vem är han egentligen?

”Lagligt hade ökandet av vattenledningsfrön gett omfattande besparingar. Vanliga tviflar, och att kunna få förfäder att bibehålla förtjänsten känns tveksamt. I sig är pengar det guld som landtgården nedåt pianofabriken försöker exportera. Men det kommer inom kort att fordra förfalskade försök. Äfven Tyskland har fått nog och ställer därigenom krav på att de öfverflödiga människorna skall medgifva första, andra och tredje lagen som sin egen. De andra inom solen skall genast öfverlämna DEN STORA kraften. Men alla verkar ännu vara spekulativa, det är en enkel äkta gas som behöfver befordran. De affärsvanor av idag är nog så besvärliga. Detta kan tolkas för arbetets kapitalister att icke vara ett tillräckligt svar.”

Jag förstår helt ärligt ingenting… Någon annan som förstår?

Smart.

Petrus Mastos — Tue, 06 Jan 2009 15:46:52 +0000

Han hette Bengt den gamle skojaren. Vi hade länge suttit och försökt diskutera vilken tårta som faktiskt var den godaste.

- Smaken sitter ju i baken.
Sade Bengt och kliade sig lite i huvudet.
- Det var förr, svarade jag. Nuförtiden har ju folk blivit helt från vettet, med kalsonger, byxor och fasters moster å allt.
-Jag kommer ihåg på den gamla goda tiden då vi levde efter mottot: Den som inga byxor har, han får äta massa tårta. Med rumpan..

Vi satt länge tysta och våra blickar började flacka ner mot golvet. Bengt tittar plötsligt upp:
- Joråsåattee… Annars då?
Jag svarade med en nick och kliade mig i skägget.
- Och bilen går bra?
- Ja och vädret.
- Mitt ben håller på att trilla av.
- Jag har en arbetskamrat som är homosexuell.

Vi stirrade på varandra med öppna munnar, varken jag eller Bengt verkade lyssna på varandra. Men vi sågs ju inte så ofta så det viktiga var ju inte vad vi sa, utan mer att vi sa någonting överhuvudtaget. Bengt dreglade.
- Nee vi kanske ska lyssna på refrängen?
Vi reste på oss för att göra oss redo för ännu en dans och tittade ner mot de tomma tallrikarna på bordet.
- Oj, oj den kakan gick ju åt som smör i solsken.
- Jag som tänkte tagit med lite hem till frugan.
- Det är ju som jag brukar säga att man kan ju inte både äta upp kakan och ta med den till frugan på samma gång.
- Finns det inte ett bra ordspråk för det där?
-Äpplet faller ner från trädet.
Bengt var en smart typ. Jag kände mig alltid lite underlägsen när han svängde sig med så fina ordspråk. Jag ville försöka få in något på ett lämpligt och passande ställe, precis som honom. Jag tog och satte på refrängen på skivspelaren för femtielfte gången. Vi sjöng med.

Den som taaar han haaar! Sjöng vi ljudligt på det lilla fiket. Föreståndaren drog sig tillbaka in i köket och som alla vet så när katten är borta så dansar man ju på bordet.

Föreståndaren kom tillbaka och skrek:
- Nu har ni bränt er med ljuset i båda ändorna!
Dansen hade förtrollat oss så totalt att vi helt missade ljusen på bordet som eldade oss i rumpan.
Vi sprang snabbt ut ur fiket och satte oss i en vattenpöl för att släcka elden och Bengt tog på sig sin mössa. Plötsligt flög mössan av och den bara flög högre och högre.
-Det va attans då! Jag anade att det var ugglor i mössan. Utbrast Bengt.

Jag vill ju bara att folk skall tycka om mig.

Petrus Mastos — Tue, 16 Dec 2008 14:28:07 +0000

Är jag en sådan där blogghora? tänkte hon medans hon lade upp bilder på sitt könsorgan.

Vad tycker ni förresten om min nya frisyr?

Dagens dikt.

Petrus Mastos — Wed, 03 Dec 2008 07:37:55 +0000

Du tycker om när du tar på dig.
Du tycker om när du ser dig vid din sida
Du tycker om när du finns hos dig.
Du tror det aldrig kan bli bättre än så här
För dig.

Tack till Per för denna mycket vackra inskickade dikt.