Ett viktigt meddelande!

2 09 2009

När jag fick svininfluensan och dog.
Av Herbert Ljungmåne

Det började när jag föddes. Mina föräldrar var nämligen ett ganska udda par.
Men det skall vi inte gå in på här. Det är en smutsig och fruktansvärt tung hemlighet som jag nog kommer att ta med mig till graven.

Hursomhelst så fanns det en viss person av allra yttersta betydelse i mitt liv på den tiden. Det var så vitt jag vet ingen kvinna. Men vad vet jag.
Vi fann varandra fullständigt olika och vår relation bestod inte utav mycket mer än den relation mina föräldrar har till sina nuvarande åtaganden. Men trots detta lyckades vårt band utvecklas till en starkare känsla av välmående. Vi slet i varandras hår, dansade i varandras hjärnor, delade på en liten bit bröd, trasslade ihop fingrarna, grejade med magiska grejor och dreglade syra i varandras djupa, mörka och hemskt outgrundliga hålor.

Vi gick vilse.

I flera år rusade jag omkring i vanvettig förvirring helt ensam och det kändes ändå som att jag kom närmare och närmare mitt mål. Denna känsla blev förlamande stark den dag då jag vilse i sinnet och ovetande om framtiden helt plötsligt satt i en bäck och läste en barnbok. Plötsligt ur det porlande vattnet kom en väldig mustaschprydd liten varelse flygandes emot mig. Jag hann uppfatta dess trånga badbyxor färgade som den amerikanska flaggan innan jag slöt ögonen hårt i panik.
Jag flög i blint vanvett upp med baken alldeles dränkt i vätska som därmed våldsamt yrde runt i kring mig när jag sprattlade mig fram för att undvika den oerhörda bestens vrede.
Det tog inte lång tid för mig att inse att mina försök till flykt var fullständigt meningslösa då jag inte kunde förmå mig att öppna ögonen. Motvilligt gav jag mig hän till varelsen som fick ner mig på marken. Med sina klövar slet odjuret av mig mina blöta byxor och påbörjade sakta sin ritual.

Det var precis som ett ägg hade sagt.





Korvens offert.

29 06 2009

Sonen skrek och slog allt vad han kunde. Det är nämligen så att
korv innehåller en stor mängd energi. Han var helt hysterisk och pappan
visste inte vad han skulle ta sig till.

Han tittade nervöst på sin son och fick stammande fram
-Du får inte äta mer korv nu Gustav.
(En korv är ett långsmalt objekt med cirkulär omkrets och rundade ändar.)

Detta yttrande gjorde enbart pojken ännu mera ursinnig.
Pappan försökte övertyga Gustav och sa med snabb och bestämd röst:
-Vi är fint folk. Korv är för luffare och sådant pack!

Pojken såg upp på sin far, stoppade in handen i sina byxor och plockade fram ett paket med Chorizos.

Fadern som alldeles nyligen varit ute på en så kallad ”turné” kände sig alldeles maktlös och betvivlad i sin oro över pojkens utveckling. Han gick därför långsamt två steg åt höger och sedan rusade han fram till familjens ugn där han kröp in och somnade.

Pojken rusade fram till ugnen och med ett vrål slängde han upp luckan.
Men ut ur ugnen for det ingen far, utan ett hundratal män med lustiga hattar och ett överlägset ansiktsuttryck. Dom var tyskar.
Genom sina roliga hattar och lederhosen kunde de uppträda med viss auktoritet, även om deras befogenheter var begränsade.

Pojken tänkte. Att det var nog bäst att dra sig undan. Kanske låg det något i faderns ord.

Det var fasansfullt att se sin far bli så pass upprörd att han förvandlades. Det ville Gustav aldrig uppleva igen.

Men det är inte lätt att motstå frestelsen av nermalda inälvor stoppade i tarmar.

flying-hot-dog





Problemet.

13 01 2009

Det finns ett problem. Alla försöker tydligen sitt allra yttersta för att komma på en lösning.
Det har varit såhär i över 60 år nu.

Jag råkade delvis av misstag att titta in under det uråldriga lapptäcket som problemet allt för länge har legat under. Dammet yrde vid minsta beröring.
Därunder såg jag ett päron så fint. När jag lyfte lite försiktigt på det saftiga och läskande päronet sprack det på mitten och 5 små spindlar kom utkrypande ur det slemmiga hålet. Alla de tio personerna runt mig började genast att spy.

Det jag upplevde kanske inte kommer att förändra världen, men jag har fått en djupare förståelse för vad vi just pratade om.

Kanske har vi iallafall kommit lite närmare en lösning.





Jag vill ju bara att folk skall tycka om mig.

16 12 2008

Är jag en sådan där blogghora? tänkte hon medans hon lade upp bilder på sitt könsorgan.

Vad tycker ni förresten om min nya frisyr?

frisyr





Dagens dikt.

3 12 2008

Du tycker om när du tar på dig.
Du tycker om när du ser dig vid din sida
Du tycker om när du finns hos dig.
Du tror det aldrig kan bli bättre än så här
För dig.

Tack till Per för denna mycket vackra inskickade dikt.






De tre vise männens uppgång och fallos.

2 12 2008

Staden verkade imponerade av dem där de kom guppande i sina juvelpyntade ponchos och saronger. Deras skägg var fullt av paljetter och krimskrams som glänste i morgonsolen. De kände sig så överlägsna med sin kunskap och sina fina kläder. När de stannat till vid stadens torg för att försöka förnedra byborna genom att erbjuda sin vishet kom det fram en man som verkade vara stadens borgmästare. Han sade:
– Imponerande, men hur stor kuk har ni?
De vise männen kom av sig, blev helt mållösa och det kändes som att alla kunde se deras små penisar genom tyget på sarongen. I panik vände dem sina kameler och galloperade ut i öknen för att där finna Jesus,  som med sitt minimala organ skulle frälsa världen i årtusenden.
God jul, sade dem och visade sina organ för jesubarnet.





Man kan ju inte veta allt. Eller vad vet jag?

26 11 2008

-Jo det va ju typ som en gång när hon skulle hit och dit. Han va där och så. Då kom dom och på den tiden va det ju så, eller vad vet jag? Men så var dom ju så fattiga på den tiden med. Dom gillar korv, mumlade hon.

-Va?

-Jo jag sa att dom gillade korv, men så var dom skurna i små bitar så dom fick två stycken var. Varför fick vi inte köttfärs eller sånt då va? Jo det va för att dom var så fattiga då på den tiden. Vad skrattar du åt? Var det för att jag kom och tänka på det nu?

-Njaae. Det var en rolig grej bara. Hur går det förresten nuförtiden med… ehm?

Hon försvann kvickt haltande ut igenom dörren och jag stod kvar utan svar. Eller vad vet jag?

banrdom

___________________________________________

Denna post är sponsrad av Preem:

preem